Läs dagens artikel på Newsmill ^[1]om eurons överraskande starka handelseffekter. Efter tio år fortsätter Euron att överraska.

Jag upplever att uppfattningen att Sverige klarar sig bättre ekonomiskt utan euron ^[2] är utbredd bland svenska opinionsbildare. Enligt de senaste årens forskning stämmer det dock inte. Framför allt har eurons handelsstimulerande effekter visat sig vara överraskande starka.

Två av världens främsta forskare om eurons effekter på handel och investeringar är Håkan Nordström på Kommerskollegium och Harry Flam vid Stockholms Universitet. I sin senaste utvärdering drar de slutsatsen att euron har ökat handeln mellan länder som ingår i eurozonen med 26 procent efter att andra faktorer som påverkar handeln har rensats bort.

26 procents ökning av handeln är en närmast  förbluffande stark effekt. För att förstå magnituden kan man tillämpa deras slutsatser på svensk export under ett givet år. 2008 hade Sveriges export t.ex. varit 150 miljarder kronor större om vi hade varit euromedlemmar. Det är lika mycket som exporten förväntas sjunka med under 2009 på grund av den globala konjunkturnedgången.

Den slutsats jag drar efter att ha gått igenom forskningslitteraturen är att en av den förra EMU-utredningens viktigaste utgångspunkter inte längre är giltig och att kunskapsläget inför folkomröstningen 2003 har förändrats.

Det ligger i landets intresse att Sverige ansluter sig till euron så snart som möjligt. Därför krävs en fördjupad debatt om eurons ekonomiska konsekvenser.

Bloggar: Cecilia Malmström ^[3], Utredarna ^[4], Islandsbloggen ^[5], Christer Sörliden ^[6], Den hälsosamme ekonomisten ^[7], Berghs betraktelser ^[8], Nonicoclolasos ^[9], Sloped curve ^[10], Seved Monke ^[11], Martin Ängeby ^[12].

Artiklar: DN ^[13], Newsmill ^[14].