EU är ett liberalt projekt. Det handlar om internationalism, frihandel och om friheten att röra sig över gränserna. Det handlar om fred och demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det handlar om att ta steg från våld och anarki i internationella relationer och istället bygga världen på rättslig grund. Men långt ifrån allt inom EU är liberalt.
I mitt arbete med handelspolitik och med EU-frågor har jag sett EUs brister på nära håll. Närmare 80% av EUs budget går till jordbruk och regionalpolitik i en tid när livsmedelspriserna stiger och globaliseringen kräver investeringar i utbildning och tillväxt. Budgeten är mer relevant för 1950-talet än för 2000-talet. Inom EU-kommissionen finns det betydligt fler tjänstemän som betonar att EU är en tullunion än de som ser EU som en frihandelsunion. Men problemen finns inte bara i Bryssel. Uppfattningen att fred och säkerhet byggs med nationalstaten som grund och med bevarad suveränitet är fortfarande stark i såväl Sverige som i länder som Storbritannien.
Frihandel är grunden för EU. För oss liberaler är det självklart. EU är en frihandelsunion, inte en tullunion. Om jag väljs in i Europaparlamentet kommer jag att verka för ett öppnare, mer frihandelsvänligt EU där friheten att flytta över gränserna är självklar. Tjecker och letter ska kunna bo i såväl Sverige som i Grekland, Frankrike eller Spanien utan att fackföreningar eller myndigheter lägger sig i.
EUs strategi för att bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi före 2010 heter Lissabonstrategin. Men Lissabonstrategin har inte infriat förväntningarna och nu är det snart dags att ersätta den. Mitt förslag är att Lissabonstrategin ersätts av en öppenhetsstrategi med målet att EU ska bli världens mest öppna ekonomi. Låt öppenhet mot omvärlden bli den kraft som stimulerar innovation, dynamik och tillväxt i Europa.
Studentutbytesprogram med utvecklingsländer Medel från EUs jordbruksbudget bör satsas på forskning och högre utbildning. Det bör skapas ett nytt internationellt utbytesprogram för studenter och forskare. Idag har EU utbytessamarbete inom unionen (ERASMUS) samt med Kanada och USA. Det är dags att ta ett steg in i framtiden och skapa ett globalt program för studentutbyte med snabbt växande utvecklingsländer som Kina, Indien, Ryssland, Brasilien, Argentina, Vietnam och Sydafrika.
Det största hotet mot Sveriges och Europas säkerhet är inte Ryssland. Det är inte kinesiska textilarbetare. Det är inte lettiska byggnadsarbetare. Det är organiserad brottslighet. Därför bör ett europeiskt FBI skapas med tillräckliga befogenheter och resurser att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Ta en titt på kartan. Östersjön är sedan 2004 ett EU-innanhav. Östersjön tillhör EU: s kärna. Därför är det dags att även politiskt integrera Östersjön i EU. På den svenska regeringens initiativ lägger EU-kommissionen fram ett nytt förslag till Östersjöstrategi i juni 2009. Strategin bör innehålla en ambitiös och konkret handlingsplan för att rädda Östersjöns miljö och bekämpa organiserad brottslighet. Då kommer vi märka att EU gör skillnad.
Integrationen i Öresundsregionen bör stimuleras ytterligare. Därför bör en tunnel byggas mellan Helsingborg och Helsingör så att det skapas en ringled runt Öresund och så att kommunikationerna till Stockholm, Göteborg och Oslo underlättas. Medfinansiering från EU bör ingå i den Östersjöstrategi som EU-kommissionen presenterar under våren 2009.
Närmare 80% av EUs budget går till jordbruksstöd och regionalstöd medan 7% går till utbildning, forskning, miljö, bekämpning av gränsöverskridande brottslighet och utrikespolitik. Obalansen består trots att livsmedelspriserna är högre än någonsin och trots att globaliseringen kräver investeringar i utbildning och tillväxt.
Idag går 500 miljarder kronor eller 43% av EUs budget till jordbruksstöd. På 2000-talet behöver EUs jordbruk inte länge subventioneras. Den höga prisnivån på spannmål garanterar drägliga inkomster för ett europeiskt jordbruk som redan är konkurrenskraftigt. Jordbruksstödet förstör dessutom marknader för livsmedel i u-länder och det är dåligt för såväl miljö som klimat.
EUs regionalstöd uppgår till ca 420 miljarder kronor per år eller 36% av EUs budget. Regionalstödet har inte haft avsedd effekt i rika EU-länder. Trots det går över 50% av stödet går till de rika medlemsländerna. Enligt EUs revisionsrätt borde dessutom inte 12% av utgifterna ha betalts ut under 2006. Det är närmare 50 miljarder kronor. Som en jämförelse är Sveriges årliga inbetalning till regionalpolitiken drygt 8 miljarder. Återflödet till Sverige är ca 2 miljarder kronor.
Trots bristerna har jordbrukspolitiken och regionalpolitiken varit svåra att reformera. Det är som en vattenballong som växer i ena änden när någon klämmer i den andra. Nu ska dock EUs budget ses över och under den kommande mandatperioden i Europaparlamentet finns ett gyllene tillfälle att reformera EUs budget. Som Europaparlamentariker kommer jag att verka för att fasa ut jordbruksstödet och halvera regionalstödet. EU måste investera i framtiden, inte i jordbruksstöd eller i redan rika medlemsländer.
För att vi ska få ett liberalare Europa måste EUs budget minska. 80% av EU-budgeten går i dag till jordbruk och regionalpolitik. Mycket av detta är pengar i sjön. En del är direkt skadligt för miljö, u-länder och europeisk utveckling. EUs budget måste därför bli smalare. Som Europaparlamentariker kommer jag att arbeta för en mindre EU-budget.